Över hälften av Japans befolkning praktiserar än idag shinto. Ofta tillsammans med zen­bud­dhismen. Shinto eller på svenska shintoism är en inhemsk japansk religion.

Shinto betyder ”gudarnas väg”. Det japanska to är samma ord som det kinesiska tao eller dao i tao­is­men.

Den började användas först när buddhismen kom till Japan; dessförinnan hade den gamla religionen inget namn.

Shinto saknar egentliga tempel. Däremot finns otaliga jinja(shintohelgedomar på svenska) och and­ra heliga platser.

Shinto har ingen fastslagen trosbekännelse eller systematiserad teologi, som till exempel inom kris­tendomen.

Istället kretsar mycket inom Shinto kring olika riter. Bland de viktigaste riterna märks skilda former av reningsritualer.

 

Orenhet och rening är viktiga begrepp för utövarna. De här förhållningssätten har likheter med hin­du­ismen.

Det här kan även jämföras med begrepp som synd och nåd eller förlåtelse inom kristendomen.

Shinto kan betecknas som en form av animism och kretsar i stor utsträckning kring natur­andar, på japanska kami. Här är vördnaden för naturen central.

De högsta och populäraste gudarna är solgudinnan Amaterasu, risguden Inari och krigs- och freds­gu­den Hachiman.

Kami sägs finnas nästan överallt, till exempel i berg och i sjöar. Platser som har mycket av denna kraft är heliga. En sådan plats är berget Fuji på ön Honshu.

Man brukar tala om ”de åtta miljonerna kami” (happyaku­man no kami). Detta ord kan även läsas som yaoyorozu, vilket betyder oändlighet.

Text och foto: Kenneth Leverbeck